Tips på hur du kan hantera grubbleri, oro och stress

Det finns en avsevärd skillnad mellan grubbleri, att helt gå upp i tankeverksamheten, oavlåtligt, ofta fruktlöst, sjukligt oroligt tänka, spekulera, fundera. Jämfört med att grubbla ut, att skaffa sig en klarhet om något, tänka ut, fundera ut hur något ska vara eller hur vi ska förhålla oss till något.

Ofta tänker vi i vardagen på hur det kommer att gå för barnen på dagis, i skolan, familjen, hälsan eller något annat som pågår eller behöver planeras. Vilket kan vara en naturlig och balanserad del av planeringen av vårt liv. När denna oro och stress blir övermäktig, utvecklas till ”värsta tanken” som fördjupas och håller i sig längre än vanligt, är det dags att ”grubbla ut”, fundera ut och skaffa medveten klarhet i tankar och känslor. Att oroa sig, grubbla, fastna och/eller älta alltför mycket löser sällan några tankefällor.

Att grubbla, oroa sig och att därmed uppleva alltför mycket stress är en känsla som sker i våra tankar. Blir vi mer tränade på medveten närvaro, accepterande och icke dömande attityder ger det oss en möjlighet att leva mer i nuet. I stället för att tänka på framtiden eller oroa sig för det som varit tidigare ska hända igen.

Tänk på att:

Börja med tre djupa in- och utandningar när du grubblar, oroar dig och upplever stress.

  1. Stanna upp en liten stund i din vardag, lyssna och känn in dina tankar, känslor och sinnesintryck.
  1. Observera alternativt notera det du upptäcker på ett papper. Oroliga tankar, känslor och sinnesintryck har en tendens att komma och gå hur som helst i huvudet. Att skriva ner dessa kan skapa ordning och insikt i fastfrusna tankefällor.
  1. Stanna kvar och fundera på tankarna, och känslorna som du har observerat eller skrivit ner. Ta dig tid att betrakta problemen i dina tankar och känslor. Går de att lösa eller går de att förändra på något sätt.
  1. Acceptera att situationen är som den är, låt den bara vara, eller acceptera att du behöver göra en förändring. Alternativt, du kanske tjänar på att tänka att det löser sig.
  1. Släpp taget om grubbleri, oro och stress så får du mer energi och kraft. Släpp taget om det du inte kan förändra. Tänk på något annat en stund. Se vad du upptäcker när du gör detta.

Avsluta med tre djupa in- och utandningar.

Susanne Zachau

Beteendevetare, Mindfulnessinstruktör steg 1

Mindfulness – tankar om att träna till mer medveten närvaro

Att träna mindfulness handlar i grunden om att bli mer medvetet närvarande i nuet. Tekniker som tillämpas inom mindfulness som medveten andning, mindful yoga, kroppskanning och sittande meditation är alla metoder som odlar vår medvetenhet om här och nu. Dessa tekniker hjälper mig, som ett meditativt ankare att knyta samman sinnesintryck, tankar, känslor och kroppsliga signaler till nuet, en referenspunkt för att upprätthålla medvetenheten i vårt liv.

”På samma sätt som vårt medvetna och undermedvetna befinner sig i konstant växelverkan, är kroppen och sinnet i konstant växelverkan.” – Carl Jung

Jon Kabat Zinn beskriver mindfulness, med att vara uppmärksam på ett särskilt sätt, med avsikt, i ögonblicket utan att värdera det. I detta begrepp ingår det att träna till mer medveten närvaro i nuet och vara mer medveten om nuet.

Denna fokusering innebär för mig ett visst antal, flera in- och utandningar, medvetet uppmärksamma sinnesintryck, tankar och känslor. Tankar som kommer och går, låta dem bara komma och gå, utan att fastna i dem, utan att döma tankarna. Stanna upp och observera vad som pågår i tankar och känslor, acceptera situationen som den är, gärna välja att släppa taget om det som hindrar mig från att öka mitt välbefinnande. Nuet i varje ögonblick, är ett relativt tidsbegrepp.
/Susanne Zachau, Mindfulnessinstruktör

Mindfulness och stress

Tre sätt att hantera stress med mindfulness:

Stress är en kroppslig reaktion som uppkommer när det råder en obalans mellan de resurser vi har och de påfrestningar vi utsätts eller utsätter oss för. Med träning av mindfulness lär vi oss att i ett tidigt skede känna igen stressen.

Problemfokuserad coping är den vanligaste formen av stresshantering. Mindfulness hjälper oss att se fler lösningar på problem i förhållande till det vanliga sättet som vi brukar lösa stress på. Att träna mindfulness hjälper oss att se mer transparent genom att vi observerar situationen och sammanhangen mer i detalj. Våra bedömningar blir mer realistiska. Vi är i nuet och behöver inte oroa oss för vad som kan hända eller för att bli fångna i egen bedömning.

Känslofokuserad coping menas att mindfulness hjälper oss att se när vi behöver distansera oss från ett problem och när vi behöver få känslomässigt stöd. Medveten närvaro kan också hjälpa oss att göra att vi väljer att tolka om situationen på ett positivt sätt. Vi flyr inte från problemet utan vi möter situationen och möter våra känslor i den. Vi fastnar helt enkelt inte i ett stereotypt tänkande.

Meningsfokuserad coping förmedlar positiva känslor, ger energi som i sin tur ökar den problem och känslofokuserade förmågan. Mindfulness klargör vad som betyder något, ger vardagshändelser positiv mening, underlättar för oss att kunna ompröva mål och bidrar till reflektion och utveckling av personliga styrkor. Mindfulnessträningen gör att vi kan bättre hantera livets skiftningar och problem och mer medvetet närvarande i allt det som har mening i livet.

Källa: Ur boken Mindfulness i vardagen av Ola Schenström

Vilket sätt använder du för att hantera stress?

/Susanne Zachau